Det brukar sägas att den svanka skolan är ojämlik. Vad menas med det?
När man säger att den svenska skolan är ojämlik menar man i regel att elevers möjligheter och resultat i för stor utsträckning beror på sådant som de inte själva rår över. Det kan handla om:
- Socioekonomisk bakgrund
Elever från hem med hög utbildning och stabil ekonomi klarar sig i genomsnitt bättre än elever från resurssvaga hem. Skillnaderna har ökat över tid. - Skolsegregation
Elever med liknande bakgrund samlas i samma skolor. Vissa skolor får en koncentration av elever med stora behov, andra nästan inga alls. Det gör skolans uppdrag ojämnt fördelat. - Skillnader mellan skolor och huvudmän
Kommuner och friskolehuvudmän har olika förutsättningar, prioriteringar och kompetens. Likvärdigheten i undervisningens kvalitet brister. - Skolval och marknadslogik
Det fria skolvalet, kombinerat med kötid och information som inte alla har tillgång till, gynnar vissa grupper mer än andra. Resultatet blir ofta ökad sortering snarare än ökad frihet. - Lärarfördelning
Erfarna och behöriga lärare arbetar oftare på skolor med bättre förutsättningar, medan skolor med större utmaningar har svårare att rekrytera och behålla personal.
Och hur kan skolan bli mer jämlik?
Här finns inga snabba lösningar, men några centrala principer återkommer i seriösa analyser:
1 Resurser efter behov, inte lika för alla
Jämlikhet är inte att alla får samma, utan att de som behöver mer faktiskt får mer: mindre klasser, fler speciallärare, elevhälsa, socialt stöd. - 2, Motverka skolsegregation
Det kan innebära förändringar i skolvalssystemet, exempelvis genom viktad lottning, gemensamma upptagningsområden eller starkare ansvar för kommunal planering. - 3, Stärka läraryrket
Bättre arbetsvillkor, tid för undervisning och kollegialt arbete, samt incitament för skickliga lärare att arbeta där behoven är störst.
4. Tidiga insatser
Skillnader uppstår tidigt. Förskola, lågstadium och språkstöd är avgörande för att inte ojämlikhet ska cementeras.
5. Tydligare statligt ansvar
Många menar att staten behöver ta ett större ansvar för styrning, finansiering och uppföljning för att minska skillnader mellan kommuner och huvudmän.
1. Jämlikhet (jämlikhet)
Jämlikhet handlar om lika värde och lika rättigheter.
I skolkontext:
Alla elever har samma människovärde.
Alla ska i princip ha samma rätt till utbildning, inflytande och respekt.
Det är ett normativt begrepp:
det säger något om hur det bör vara mellan människor, oavsett skillnader i förmåga, bakgrund eller resultat.
👉 Problem:
Jämlikhet säger inget om hur mycket stöd någon behöver. Två elever kan behandlas jämlikt men ändå få helt olika faktiska möjligheter.
2. Likvärdighet (likvärdighet)
Likvärdighet är skolpolitikens nyckelord i Sverige.
Det betyder:
Utbildningen ska vara olika utformad, men lika bra i sitt resultat som möjlighet.
I praktiken:
Olika skolor får olika resurser.
Undervisningen anpassas efter elevgruppens behov.
Målet är att alla elever ska ha reella möjligheter att nå målen, inte identiska vägar dit.
Likvärdighet är alltså:
inte samma
men jämförbart rättvis
👉 Problem:
Likvärdighet är svårt att mäta och lätt att urholka om resurser, kompetens eller ansvar inte faktiskt omfördelas.
3. Rättvisa (rättvisa)
Rättvisa går djupare och är mer konfliktfyllt.
Det handlar om:
hur samhällets resurser fördelas
hur historiska, sociala och strukturella nackdelar tas i beaktande
vilka orättvisor som aktivt ska kompenseras
I skolan:
Vissa elever behöver mer stöd än andra för att det ska vara rättvist.
Ibland kräver rättvisa att man behandlar människor olika.
Rättvisa är inte neutral:
den tar ställning
den erkänner makt, historia och struktur
👉 Problem:
Rättvisa upplevs ofta som ”orättvis” av dem som redan har fördelar.
Sammanfattande bild
Man kan säga så här:
Jämlikhet: alla räknas lika
Likvärdighet: alla ska ha jämförbara möjligheter
Rättvisa: alla får det de behöver – även om det innebär skillnader
Eller, mer poetiskt:
Jämlikhet ser människan.
Likvärdighet ser systemet.
Rättvisa ser såret.
Vill ni, Expedito, kan vi också placera dessa tre i relation till liberalism, socialdemokrati och kritisk teori – eller till skolans vardag, i klassrummet, där orden plötsligt får kropp.
1. Jämlikhet (jämlikhet)
Jämlikhet handlar om lika värde och lika rättigheter.
I skolkontext:
Alla elever har samma människovärde.
Alla ska i princip ha samma rätt till utbildning, inflytande och respekt.
Det är ett normativt begrepp:
det säger något om hur det bör vara mellan människor, oavsett skillnader i förmåga, bakgrund eller resultat.
👉 Problem:
Jämlikhet säger inget om hur mycket stöd någon behöver. Två elever kan behandlas jämlikt men ändå få helt olika faktiska möjligheter.
2. Likvärdighet (likvärdighet)
Likvärdighet är skolpolitikens nyckelord i Sverige.
Det betyder:
Utbildningen ska vara olika utformad, men lika bra i sitt resultat som möjlighet.
I praktiken:
Olika skolor får olika resurser.
Undervisningen anpassas efter elevgruppens behov.
Målet är att alla elever ska ha reella möjligheter att nå målen, inte identiska vägar dit.
Likvärdighet är alltså:
inte samma
men jämförbart rättvis
👉 Problem:
Likvärdighet är svårt att mäta och lätt att urholka om resurser, kompetens eller ansvar inte faktiskt omfördelas.
3. Rättvisa (rättvisa)
Rättvisa går djupare och är mer konfliktfyllt.
Det handlar om:
hur samhällets resurser fördelas
hur historiska, sociala och strukturella nackdelar tas i beaktande
vilka orättvisor som aktivt ska kompenseras
I skolan:
Vissa elever behöver mer stöd än andra för att det ska vara rättvist.
Ibland kräver rättvisa att man behandlar människor olika.
Rättvisa är inte neutral:
den tar ställning
den erkänner makt, historia och struktur
👉 Problem:
Rättvisa upplevs ofta som ”orättvis” av dem som redan har fördelar.
Sammanfattande bild
Man kan säga så här:
Jämlikhet: alla räknas lika
Likvärdighet: alla ska ha jämförbara möjligheter
Rättvisa: alla får det de behöver – även om det innebär skillnader
Eller, mer poetiskt:
Jämlikhet ser människan.
Likvärdighet ser systemet.
Rättvisa ser såret.
Vill ni, Expedito, kan vi också placera dessa tre i relation till liberalism, socialdemokrati och kritisk teori – eller till skolans vardag, i klassrummet, där orden plötsligt får kropp.
Is this conversation helpful so far?
Boletin Walintonia 